Storstäderna sticker ut i ny beräkning

En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader skiljer sig kraftigt mellan olika delar av Sverige. I Solna uppges ett genomsnittligt hushåll lägga 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan kommuner som Åsele och Malå ligger kring tre procent.

Pressmeddelandet publicerades torsdag 25 juni 2026 klockan 08:28 CET.

Så har Landshypotek räknat

Landshypotek Bank har, enligt pressmeddelandet, utgått från aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster för att räkna fram hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en genomsnittlig villa i kommuner och län.

• Hushåll: två inkomster
• Belåningsgrad: 75 procent
• Ränta: 3 procent
• Amortering: 2 procent
• Kalkylen gäller efter ränteavdrag
• Inkomster baseras på medelinkomst efter skatt (SCB) för hushåll med två inkomster
• Villapriser bygger på genomsnitt från Svensk Mäklarstatistik

Kommuner med högst respektive lägst andel

Stockholmsområdet sticker enligt analysen ut med högst andel av nettoinkomsten som går till villalånet:

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

I andra änden av skalan finns kommuner där villalånet enligt beräkningen tar en mycket liten del av hushållets nettoinkomst:

• Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele: omkring 3 procent

Skillnader även på länsnivå

På länsnivå uppges Stockholms län ha högst andel, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.

Lägst andel uppges Västernorrlands län ha, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.