Nationella mätningar visar både framsteg och stora utmaningar

Håll Sverige Rent har publicerat Skräprapporten 2026 med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Enligt rapporten har skräpet i stadsmiljö minskat över tid, men nikotinskräp dominerar fortfarande och strandskräpet är fortsatt ett stort problem – särskilt längs Västerhavet.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST).

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt Håll Sverige Rent anges slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker.

30 procent mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

Rapporten lyfter att flera typer av skräp har minskat i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023. Bland det som minskat mest finns flera plastprodukter:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 %
• Plastkorkar: minus 62 % (efter nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: minus 62 %
• Påsklämmor: minus 81 %

Nikotinskräpet dominerar fortfarande

Trots minskad rökning och färre fimpar i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö

För snus syns enligt Håll Sverige Rent ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns en minskande trend för både fimpar och snus.

Över 1 000 skräpföremål på väg till jobbet

Som ett vardagsexempel har Håll Sverige Rent översatt mätresultaten till en promenad på en kilometer längs trottoar eller gångbana. På den sträckan anges man passera över 1 000 skräpföremål, där det mesta är plast.

Exemplet motsvarar bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar för långsamt

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast uppges ha minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

De nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 uppges dessutom inte visa några signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar tydliga skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och uppges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus. Här uppges mer skräp kunna kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt rapporten.