Analys pekar på miljardkostnader om Sveriges ESR-utsläpp inte når EU-kraven

Sverige riskerar ekonomiska konsekvenser om landet inte klarar EU:s klimatåtaganden till år 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar främst om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. För kommuner i hela landet, även i Södermanlands län, är utvecklingen i dessa sektorer central eftersom utsläppsnivåer och styrmedel påverkar både hushåll, resor och energianvändning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

EU-regelverket möjliggör att Sverige kan täcka upp till maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

I pressmeddelandet säger IVL:s klimatexpert Lars Zetterberg:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Kostnad för ETS-flex: 5–8 miljarder kronor

Att använda EU ETS-utsläppsrätter för att täcka delar av gapet innebär enligt IVL en förlorad intäkt, eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Efter maximalt utnyttjad ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton.

Tre vägar för det återstående gapet

IVL:s analys beskriver tre huvudsakliga alternativ för att hantera det återstående gapet:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att kostnaden är osäker, eftersom många medlemsstater har underskott och få har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för utsläppsminskningar uppskattas i pressmeddelandet till 11–22 miljarder kronor (utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter).
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs vidare till nästa år. Om åtagandet missas även följande år blir det en ränta-på-ränta-effekt, enligt IVL.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver andra kostnader kan ekonomiska sanktioner tillkomma. I pressmeddelandet uppger IVL att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30–116 miljoner kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner kronor per dag.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Analysen bygger på rapporten "Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030" (Rapport C11254), daterad juni 2026, författad av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.